Pyttelin

Kom precis hem, har jobbat kväll och stannade till på K37 på vägen hem, min Pina-Coladavän och Sågverkaren hade styrt upp en Halloweenfest som hette duga. Nog för att dom flesta fester hemma hos dem heter duga, men det var riktigt bra röj ikväll och många schyssta människor i diverse utstyrslar. Såg bland annat tre stålmän, en ostabil batman, en terrorist, två medlemmar ur Chip n' Dale (och nu menar jag inte Piff och Puff),  Optimus Prime, en ko, en pirat, Uncle Fletcher (eller liknande), en sjuksköterska och ett gäng hornprydda varelser. Hade gärna varit med längre och fullt ut, meeeen har frukostpasset imorgon. Typiskt. Aja, någon måste ha det passet också och nu råkade det bli jag. Men lite surt var det allt. Nåja.

Har i övrigt varit galet trött idag. Inte trött sömnig, men trött i kroppen. Det känns att jag jobbat mycket och sovit mindre senaste dagarna och det börjar ta ut sin rätt. Längtar tills på onsdag när jag är ledig från jobbet, som att jag ska sova då.

Var inte alls sugen på att göra något som ens påminde om någon som helst aktivitet igår medans jag var på jobbet. Det var alldeles nog att göra det som skulle göras där. Men jag hade ju lovat. Efter lite mat och en effektiv powernap följt av en dusch var jag dock på topp igen lyckligtvis. Snabbstädade lite medans jag snackade med en gammal kursare på telefon. Hade sagt att folk var välkomna från kl 19 så var lite småstressad. Det visade sig dock att den första (Betongbarnet) dök upp strax efter kl 21. Det kändes väl lite sådär, men den tanken var snart glömd när min Pina-Coladavän dök upp och lite senare även Frisörskans kombo och bror plus tre till. Det hela blev en riktigt trevlig förfest och när vi väl tog oss till krogen vart det faktiskt inte sämre (som det lätt kan bli ibland) måste jag säga. Spenderade en hel del tid på dansgolvet med de andra, varmt värre men galet roligt! Favoritbartendern jobbade också så det blev pina-coladas till mig och min Pina-Coladavän. Gott! Kvällen avslutades på Sibylla för intag av hamburgare, också gott! Gick hem och surrade med min karl en stund i telefon innan jag knoppade in. Det är riktigt skönt att somna nästan lika fort som man lägger huvudet på kudden, eller som i det här fallet, så fort jag la ifrån mig telefonen.

Undrar en sak bara; vad tror folk att dom vinner med att klämma en okänd person på rumpan medans dom går förbì? Och varför göra en sån sak? Vad ger det egentligen?

Är sanslöst trött just nu. Förstår inte, det brukar inte vara såhär när jag väl tagit mig upp ur sängen. Nu har jag varit på jobbet i ca två timmar redan och skulle kunna somna stående känns det som. Känner mig helt anti för kvällens aktiviteter också för tillfället men får hoppas att det går över med en powernap sen efter jobbet. Kan ju inte svika folket om man lovat och varit med och styrt upp saker och ting. Det är Betongbarnets sista kväll i stan för den här gången och då måste man ju hitta på något, sånna här tillfällen kan man ju inte slösa med.

Kände mig ensam när jag kom hem igår. Lägenheten var tom på kvällen för första gången på jag vet inte hur länge, galet vad man vänjer sig vid att ha folk runt sig snabbt.

Frukostpasset idag, nej jag ville inte alls kliva upp när väckaren ringde. Min dygnsrytm de senaste dagarna var verkligen inte passande för att jobba frukost, så det hade inte blivit många timmars sömn. Inte mycket att göra dock, bara att bita ihop och ta sig ur sängen. På jobbet var det rätt lugnt, inte alltför många gäster, men dom flesta kom sent till frukosten vilket innebar att den drog ut lite på tiden. Lyckligtvis var det ingen panik med städet även om hon som brukar städa rummen var ledig idag. Ibland är det skönt att ha lite gäster om man ser det på det sättet. Gick på stan en sväng efter jobbet och inhandlade diverse nödvändigheter innan det bar av hemmåt. Gjorde mat och slappade när min kombo kommer hem med andan i halsen. Han var en smula stressad, då han skulle åka norrut och träffa sin flickväns familj över helgen. Vinterdäcken som var inlåsta i förrådet skulle på bilen, men hans tjej hade råkat få med sig förrådsnyckeln norröver när hon åkte hem igår, så han fick helt enkelt bryta upp låset. Sen saknade han en fungerande domkraft också. Tyckte lite synd om han när han kom in efter däckbytet och slängde ihop lite kläder i en väska. Jobbigt att stressa.

Mötte upp Betongbarnet kl 20 för en sväng på Oscars och Sopptorsdagen. Även om Oscars inte är riktigt samma sak längre nu när dom flesta man hängde med där har flyttat härifrån så var det givet att vi skulle gå dit nu när han är i stan. Stället är ju som fortfarande helt ok trots allt. Min Pina-Coladavän kom dit lite senare och hann även träffa några andra bekanta under kvällen. Riktigt trevligt med andra ord! Efter ett besök på Subway bar det av hemåt. Ser inte alls fram emot att vara på jobbet kl 06.00 imorgon. Suck. Men men, inte mycket att göra, som sagt.

Saknar fortfarande, bara mer och mer. Väntar på att han ska ringa nu för kvällens telefonsamtal :)

Sitter på jobbet och väntar på mina frukostgäster. Nästan en timma in i frukostserveringen och två personer har varit och ätit än så länge. Segt med andra ord. På grund av att det liksom inte finns så mycket att göra innan någon gäst har checkat ut så har jag liksom inte kommit igång idag än. Sitter här i receptionen och har allmänt trist och skulle vilja sova någon timme till. Varför kan man aldrig veta sånthär i förväg? Visst, jag får betalt för att sitta här, men det känns ändå en smula meningslöst när det inte är några gäster i frukostmatsalen. Ok, nu ska jag sluta klaga, det kunde ju varit värre, eller hur?

Saknaden blir allt jobbigare och tyngre att bära. Men, som jag sagt tidigare, så har jag det hellre såhär än att inte ha min Certain Someone i mitt liv överhuvudtaget, nu när jag vet att han finns. Två veckor känns oändligt långt just nu.

Bytte shampoo och balsam här i dagarna och balsamflaskan är typ gigantisk. Igår lyckades jag tappa den mitt på foten, så där huserar nu ett fint litet blåmärke. Idag ramlade den ner på golvet igen, jag börjar tro att den har ett eget liv eller något. Hursomhaver, när jag skulle plocka upp den glömde jag liksom att handfatet står precis bredvid duschen och helt plötsligt gör det galet ont på stället där mitt ögonbryn sitter och jag ser "stjärnor" en liten stund. Lite läskigt var det allt, var en smula skakis också en stund efteråt. Inge kul alls. Lyckligtvis gick det över innan det var dags för jobbet.

På hotellet var det lugnt, rätt skönt. Efter en stund kom Betongbarnet förbi och hälsade på, det var riktigt roligt då han inte bor här i stan längre och det var någon månad sen vi sågs sist. Tog en kopp te och surrade lite, riktigt trevligt tycker jag :) Lite senare efter att Betongbarnet gått hem kom min kombo, Cykelförsäljaren och Cykelförsäljarens kompis för att ta en öl och hålla mig sällskap en stund. Det som skulle varit en galet tråkig kväll på jobbet blev istället riktigt trevlig och tiden flög iväg.

Hann knappt komma hem förräns jag får höra att Cykelförsäljarens flickvän var påväg hit en sväng och henne har jag heller inte sett på ett bra tag, så kan lugnt säga att den här dagen har varit riktigt bra, förutom incidenten med handfatet då förstås. Bara en person som saknas nu för att dagen skulle ha varit perfekt. Längtar och saknar, saknar och längtar.

Har funderat på det ett tag, att skaffa mig en ny blogg. Skulle kunna kalla det nystart på något sätt. Kände att jag måste känna efter lite innan jag bestämmer mig helt och då är det väl lika bra att testa eller hur? Ja, jag vet att det inte är något ödesdigert beslut direkt, världen kommer att fortsätta att snurra oavsett om jag bloggar här eller där, men den gamla har ju ändå hängt med ett tag nu. Just den anledningen skulle vara orsak för båda alternativen, stanna kvar eller börja om. Av någon anledning känns det som att jag vill börja om, då mitt liv på sätt och vis har fått sig en nystart för ungefär två månader sen. Mitt förflutna har gjort mig till den jag är idag, men samtidigt är historia just det; historia. Jag vill inte se bakåt längre, jag vill bara se framåt på en framtid som ser riktigt lovande ut.