Pyttelin

Började min dag med att prata med min moster på telefon angående hur vår lurviga vän brukade få sin päls trimmad. Nu när snön verkar ha bestämt sig för att stanna så skulle ju hans långa päls förvandla honom mer eller mindre till en snöboll när den var så lång, så det var dags att klippa den lilla saken. Fick veta ungefär hur kort de hade klippt honom förut, så jag skred till verket. Hade aldrig friserat något levande i hela mitt liv så slutresultatet blev lite sådär, men snön kommer åtminstone inte att fastna helt och hållet  nu längre. Dock kommer jag aldrig att frisera en eventuell framtida utställningshund som måste trimmas, då det spelar lite mera roll hur de ser ut. Den lurviga vännen är åtminstone fortfarande söt :)

Tog en långpromenad till badhuset med en god vän efter att friseringen var klar. Tog ca 30 minuter att gå, och på det så simmade vi en halv kilometer och sprang i massa trappor för att komma upp till rutchkanorna, så jag kan lätt säga att dagens motion är avklarad.

Vet fortfarande inte hur jag ska hantera det problem jag skrev om igår. Har fått höra saker idag som jag inte visste, och jag är rädd att det hela är ännu värre än jag trott. Hade en breakdown på grund av det igårkväll, blir det inte någon förbättring snart kommer det att tära sönder mer än ett liv är jag rädd. Oron går inte att komma ifrån.